Kontanternas vara eller icke vara

Är det vettigt att bankerna drar ner på kontanter för att kunderna en mer skall välja kort som betalningsmedel. Det debatteras nu flitigt i media. Vi är nog många som känna empati med framförallt de äldre som känner sig osäkra att betala med kort. Men en aspekt jag inte tycker har kommer fram i debatten är att rånen mot bankkontor och värdetransporter blir allt mer brutala, vilket sätter ett antal medarbetare i banker och värdetransportföretag i stor fara. Jag har själv varit på nio bankkontor direkt efter ett rån och jag undrar om alla förstår vilket trauma ett rån kan skapa för den som blivit utsatt för det. Självklart tjänar bankerna på att hålla nere kontanthanteringen men med ett samhälle som ser ut som det gör idag så har även personalens säkerhet ett pris och detta perspektiv får vi inte glömma bort.

Rikard

Dela:

Vi äger egentligen inte vår bostad

Amortering på bolån diskuteras just nu flitigt och bankerna verkar försöka överträffa varandra om nya lösningar i ämnet. Jag tycker amorteringar är bra för hushållen men debatten kan tyckas handla mer om att skydda bankerna än att skydda hushållen från sina växande skuldberg. Enligt den statliga Bostadskreditnämndens beräkningar tar det i dag 125 år för ett genomsnittligt svenskt hushåll att betala tillbaka sitt bostadslån. För villaägare ligger samma siffra på 71 år. En kund som lånar 85 procent och inte amorterar äger över tiden, om priserna är stabila, egentligen bara 15 procent av sin bostad. Vi hyr alltså våra bostäder av banken istället för att äga dem. Därför vore det rimligt att man skyndsamt försöker komma ner i en belåning på max 75 procent av värdet för att sen fortsätta amortera och då gärna i kombination med ett månadssparande. Hushållens ekonomi handlar om både tillgångar och skulder varför jag tror det är av vikt att vi pratar både om att sänka skulderna men också om att stärka sparandet, för det gynnar kunden i det långa loppet.

Rikard

Dela:

Mobilen blir plånbok

Nu kan vi som har en så kallad smartphone skicka och ta emot pengar genom betaltjänsten Swish. De flesta av oss är vana att använda mobilen för att utföra bankärenden och ett naturligt nästa steg är väl att även använda mobilen som betalmedel. Du slipper krånglet som kan uppstå om du inte har kontanter i plånboken, vilket jag är säker på att de flesta av oss råkat ut för. I en undersökning vi gjorde svarade över hälften att de någon gång varit tvungna att avstå från ett köp för att de saknat kontanter. Och drygt åtta av tio räknar med att kontanter kommer att bli ovanligt som betalningsmedel i framtiden. Så nu kan du använda Swish när du vill betala något du köpt på Blocket, loppmarknaden eller vill dela på krognotan och inte har kontanter.

Överföringen av pengarna sker direkt via mottagarens mobilnummer och efter bara några sekunder finns pengarna på mottagarens konto. Tryggt och säkert för betalningarna godkänns med hjälp av Mobilt BankID vilket gör det lika säkert som i internet- och mobilbanken.

Läs gärna mer på www.getswish.se

 Rikard

Dela:

Majoriteten av svenskarna vet inte vad det kostar att ta ett sms-lån

 En undersökning vi precis genomfört visar att tre av fyra svenskar  inte vet hur stor den faktiska kostnaden för ett sms-lån är.

Idag har vi mycket regleringar och konsumentskydd i bankvärlden, men vem som helst kan sätta upp en låda och ge ut sms-lån utan insyn och kvalitetssäkring av kreditgivningen.  Det borde därför ställas högre krav på företag som lånar ut pengar på det här sättet. Ett av dessa borde vara obligatorisk kreditprövning. Vi borde också göra dagens unga till mer kritiska konsumenter. Ett bra sätt är att utbilda dagens unga i privatekonomi redan i grundskolan.

Rikard

Dela:

Koppla ROT-avdraget till bostaden och inte till antalet ägare av bostaden

ROT- avdraget har många positiva effekter, bland annat leder det till att antalet svartjobb minskar rejält och det till att vi håller uppe standarden på våra bostäder. Min fundering är varför ROT-avdraget då ensidigt missgynnar de som själva äger sin fastighet. Tänk att en person med ett hus genomför en renovering och får en skattelättnad på 50 000 kronor. Den andra personen genomför exakt samma renovering men är gift eller sambo och får då en skattelättnad på 100 000 kronor.

Som regelverket är utformat innebär det att staten helt enkelt värderar de som äger sin bostad tillsammans, antingen som gifta eller sambos, som lite viktigare och gynnar dem mer än de som bor själva. I dag är det många familjer som lever ett varannan veckas liv och därför borde regeringen lägga ett förslag om att skattevadraget ska vara kopplat till bostaden med ett belopp som gör att hushållen får samma skattelättnad oavsett om det är en eller flera som äger bostaden.

Rikard

 

Dela:

Ska Riksbanken ge sig in i frågor om konkurrensen på bankmarknaden?

”Bra med bankoligopol i nuvarande läge”.  Det säger vice Riksbankschefen Lars EO Svensson i en intervju med Svenska Dagbladet i dag. Han konstaterar att storbankerna har en stor intjäningsförmåga tack vare bristen på konkurrens och att oligopolet tjänar som garant för finansiell stabilitet i alla lägen. Och menar att bankerna trots en djup lågkonjunktur har höga vinster just för att de har stora marginaler på bolån. Jag tycker det är anmärkningsvärt att en medlem i ledningen för riksbanken uttalar sitt stöd för ett oligopol som direkt minskar kundernas val.

Storbankernas starka ställning bidrar inte till annat än att öka kostnaderna för bolånetagarna. En annan reflektion jag gör är om det är okej att riksbanken ger sig in i frågor om konkurrensen på bankmarknaden?

Rikard

Dela:

Kräv dokumenterad kompetens även för bankpersonal som lånar ut pengar

Enligt en uträkning som Finansinspektionen genomfört skulle 30 procent av hushållen med nytagna bolån bli överbelånade om huspriserna faller med 20 procent. Vad händer den dag man tvingas sälja sin bostad och det visar sig att lånen överstiger det man får vid försäljningen? För att förhindra ekonomiska tragedier och en bostadsbubbla anser jag att bolånekunderna ska kräva att rådgivningen utförs av personal med dokumenterad utbildning och kompetens för detta.  Den 1 januari 2013 kommer SwedSec att införa fler och mer yrkesanpassade licensieringstester och året därefter kommer ytterligare två licensieringstester att införas för rådgivare och personal som arbetar med värdepapper och placeringar. Jag anser att det nu är dags att även kräva dokumenterad kompetens för rådgivning till personer som vill låna pengar till sin bostad.  

Rikard

Dela:

Den medellösa medelklassen

En färsk undersökning som Länsförsäkringar gjort visar att bristen på eget sparkapital idag är ett utbrett folkproblem även bland medel- och högre medelinkomsttagare. Nästan var femte svensk lever i otrygghet och saknar sparbuffert för att klara sig mer än en månad utan inkomst. I åldern 25–39 år – det vill säga människor som är mitt i karriären, familjebildande och livet – är det ännu fler som inte klarar sig mer än en månad utan inkomst. Vi talar om en grupp som varken av sig själva eller av omvärlden uppfattas som en del av en ekonomisk riskgrupp, men som i allra högsta grad är det. Det är den stora breda medelklassen, omhuldad av alla politiska partier, beskriven som den stora välfärdsvinnaren, som nu visar sig vara betydligt mer utsatt. Vad hände med den tidigare så starka sparkultur som vi haft i Sverige? Den som sparar för att köpa en bil eller en resa betalar idag mer i skatt än den som tar ett lån för att finansiera samma saker. Undersökningen visar också att gruppen som inte har en enda krona sparad på två år har ökat från 10 procent till 13 procent. Jag tycker det är läge att fundera på om inte en sänkning från 30 till 20 procent av lånesubventionen skulle kunna omvandlas till en sparandesubvention.  

Underlaget i bloggen är taget ut ”Sparrapporten” som vi kommer att presentera och diskutera i Almedalen måndag den 2 juli klockan 15.30 – 17.00, Högskolan i Visby.

Välkomna!

Rikard

Dela:

Är det dags för könskvotering?

 Kvinnorna lyser fortfarande med sin frånvaro i de svenska styrelserummen. Näringslivet har under många år haft möjligheten att förbättra detta på egen hand – dessvärre hittills utan att ha lyckas. Man kan nästan tro att män får jobb för att de är män, inte för att de är mest kompetenta. I slutet av 80-talet var det lika många kvinnor som män som blev jurister och civilekonomer och båda könen borde ha haft lika stora möjligheter att bli både bli höga chefer och ta plats i bolagens styrelser.  Trots att mer än hälften av de högutbildade är kvinnor finns det en stor brist på kvinnor högst upp i företagen och runt styrelseborden. Jag har liksom många andra varit starkt kritisk till kvotering, men börjar komma till slutsatsen att om ingenting radikalt sker så krävs förmodligen lagstiftning. Kompetensen måste alltid vara avgörande. Men om det vore så skulle vi redan vara jämlika. Därför måste något ske snabbt. Alternativet är kvotering och det känns inte rätt.

 Rikard

Dela:

Är det okej att tjäna pengar på mat?

Förra veckan såg vi hur media återigen attackerade bankerna för deras prissättning av bolån. Men varför pratas det bara om bankernas enskilda produkters lönsamhet? Hur stort är intresset för om mathandlaren tjänar mer på köttet än på fisken, det är priset för matkassen vi bryr oss om och det borde gälla även finansiella tjänster. Men det här är känsligt, det är fult att tjäna pengar på pengar medan det är okej att tjäna pengar på någonting så basalt som mat. Och kan man i en fri marknad prata om övervinster? Det är väl kunderna som avgör var de vill vara kund och tycker man att det är för dyrt så byter man till någon med ett bättre erbjudande. Konstigare än så behöver det inte vara.

Rikard

 

Dela: