Vilket ansvar har en kund för sina affärer med banken? Låt oss slå fast att i slutänden ligger ansvaret för till exempel ett lån eller ett fondsparande alltid på kunden själv. Det är frivilligt att låna pengar och den enskilde kunden får leva med konsekvenserna, men….
I vår bransch litar kunderna väldigt mycket på de råd de får av bankerna. Och det måste de naturligtvis kunna göra. Många förstår av naturliga skäl inte allt om de produkter och tjänster banken erbjuder. Det blir därför naturligt att de lägger mycket i bankens händer och litar på de råd de får. Här har bankerna två ansvarsfulla uppgifter: Naturligtvis att ge kloka och relevanta råd. Men också att lyckas kommunicera med kunderna på kundernas villkor. Vi banker kan stundtals vara obegripliga och svänga oss med ord och uttryck som kunderna inte förstår. Ju fler frågor en kund ställer desto bättre. Förstår inte kunden vad rådgivaren säger är det rådgivaren som inte talar eller förklarar begripligt. Så därför måste vi i bankbranschen tänka om i vår kommunikation och utgå från kunden och att rådgivningen alltid sker för kundens bästa.
Det finns också lagar för hur rådgivning ska dokumenteras. Hur många kunder tänker på att banken alltid ska kunna visa varför man erbjudit kunden vissa produkter när de väljer fonder och sparande? Jag tror att vi i branschen binder ris åt egen rygg när vi säger att kunden skrev på och att ansvaret för det som sedan händer är kundens och inte vårt.
Vi är i en bransch där förtroendet är A och O. I den komplexa värld vi lever måste kunden kunna lita på att våra råd och erbjudanden är relevanta och sakliga. Sedan gäller alltid att ett råd just är ett råd och att det är kunden som avgör om hon eller han vill lyssna på det eller inte.
Rikard
2011-12-29 |
Debatten rasar om att bankerna tjänar mer och mer på bolån och inte sänker räntorna tillräckligt snabbt. Låt mig först konstatera att det stämmer att bankerna har ökat sina marginaler på bolån, men inte så mycket som media verkar tro. Pengar är inte en vara som produceras eller tillverkas i en bank. Det är dock bankens roll att för sin egen del låna pengar, vilka sedan lånas ut till människor, ofta till ett bostadsköp. Banken har en kostnad för sin upplåning som på bankspråk kallas för ”fundingkostnaden”. Den kostnaden var före 2008 ganska lik Riksbankens så kallade reporänta. Förr kunde man ta ett rörligt bolån som skrevs om efter fem år, det vill säga banken garanterade lånet i fem år.
Vad som är nytt sedan några år och som alla inte har helt klart för sig (vilket främst beror på att bankerna varit dåliga på att förklara) är att banken nu måste se till att ha pengar för alla de år som kunden ska ha lånet. Bankerna måste helt enkelt säkra sin upplåning för längre tid, för att sedan omvandla pengarna till en tremånaders ränta. Vi lever i en värld med ökad finansiell oro och det gör att alla vill ha så liten risk som möjligt. De som lånar ut pengarna till bankerna vill ha bättre betalt för den risken – ju längre upplåningstid desto dyrare. De längre marknadsräntorna påverkas heller inte på samma sätt som de kortare av Riksbankens reporänta.
Generellt sätt är ju också pengar en bristvara idag. Principen om utbud och efterfrågan gör att pengar är dyrare idag än de var när tillgången mer eller mindre var obegränsad. Idag har också bankerna andra kostnader än tidigare som måste finnas med i kalkylen, till exempel stabiliseringsavgiften. Detta sammantaget leder till att det blir dyrare för banken att låna och att en sänkning från Riksbanken på säg 0,25 procentenheter inte kan få motsvarande sänkning omedelbart på kundens bolån.
En annan faktor som påverkar priset är vilka avkastningskrav banken har på sig – banker med högre avkastningskrav kommer över tid att behöva ta ut högre priser. I vår bank har vi lägre avkastningskrav än storbankerna och i dagarna sänkte vi både tremånadersräntan och ettårsräntan. Bankerna rustar sig också i orostider för att stärka det egna kapitalet, det vill säga man vill göra lite mer vinst. Inom vår bank handlar det om att göra en vinst som är tillräcklig för att vara en trygg och stabil partner till kunden och på så sätt även kunna låna upp pengar till rimliga priser.
Skyll inte bara på storbankernas girighet. De, liksom vår bank, jobbar under helt andra förutsättningar idag än tidigare. Detta borde media någon gång lyfta fram, vilket Svenska Dagbladet gjorde ett försök till under hösten. En annan komponent är att tidningarna fokuserar på bolån. Men den stora ökningen på priset är konsumtionskrediter, där marginalerna har ökat med flera procentenheter. Det kan vara korrekt, då en konsumtionskredit har högre risk än ett bolån som har en säkerhet i en fastighet. Men för en kund kan det vara viktigare att få ned räntan med 2 procentenheter för exempelvis ett billån på 200 000 kronor än att få ned bolånet på 1 miljon kronor med 0,1 procentenhet.
Så jag uppmanar alla bankkunder att inte bara jämföra räntor för bolån mellan bankerna utan att också se över alla sina lån och krediter.
Rikard
2011-12-28 |
Jag vill passa på att önska en god jul till alla er som följer bloggen och både läser och bidrar med intressanta kommentarer.
2011-12-23 |
Trots att det är dan före dan före dan före dan så kom det en fin julklapp till våra kunder och medarbetare redan idag. Länsförsäkringar har blivit utsedd till Årets Bank av Privata Affärer. Tidigare i höstas hamnade vi i topp när Svenskt Kvalitetsindex frågade vilka som hade de mest nöjda kunderna. Nu har alltså branschexpertisen givit kunderna rätt – Länsförsäkringar är just nu Sveriges bästa bank.
På frågan om hemligheten i Länsförsäkringars vinnarrecept för bank så blir svaret ganska traditionellt: Det är långsiktigt hårt arbete från alla våra medarbetare som har lagt grunden. Om jag ändå ska försöka mig på att lyfta fram en enskild ingrediens som särskiljer oss så är det närheten till kunden. Via de 23 länsförsäkringsbolagen är vi nära och känner kunderna. Det är det oslagbart bästa sättet att verkligen förstå och hjälpa varje enskild kund på bästa sätt.
Men som sagt, hårt långsiktigt arbete lägger grunden. Innan vi alla återgår till det så vill jag passa på att föreslå att de som ännu inte är bankkund hos Länsförsäkringar att byta bank. Du kommer att märka skillnaden som alla andra gjort.
2011-12-20 |
Som vd för en av Sveriges största banker tycker jag att det är viktigt att lyfta fram de problem som faktiskt finns i vår sektor. Trogna läsare av denna blogg kommer att märka att det blir ett återkommande ämne framöver som förtjänar fler än ett blogginlägg.
Idag vill jag på det temat lyfta fram ett perspektiv som ofta glöms bort i kritiken av banksektorn. Trots att det kanske är viktigast av alla. Småspararnas. Jag vet inte varför det är så men det är något som branschen behöver förändra och förbättra. Vi har tidigare kunnat visa att närmare 500 000 svenskar i åldrarna 20-69 år går in i denna kris utan en enda krona på banken. Var femte svensk klarar inte en oförutsedd utgift.
Att dessa personer kan bygga upp en sparbuffert är precis lika viktigt för samhället som att vi tar fram övergripande regulatoriska förändringar för bank- och finansbranschen i stort. När man diskuterar hur banksektorn kan förbättras bör man därför inte alltid ta utgångspunkt i de internationella finansmarknaderna. Man bör också kunna ta sin utgångspunkt i relationen mellan kunden och rådgivaren.
Det bästa sättet för banker att förebygga risker är nämligen att känna sina kunder, och att vara nära dem. Att ge råd som stärker människors möjligheter, snarare än kortsiktigt maximerar vinsterna.
Ändå fokuserar många banker mer på nya lån än på ökat sparande. Ändå ska den kortsiktiga riskbenägenheten premieras före den långsiktiga planeringen.
Inte heller är regeringen något föredöme i skuld- och sparandefrågan. Även om de kontinuerligt beskriver vikten av att hålla Sveriges ekonomi i balans och att Sverige ska bygga upp en buffert för oförutsedda händelser i omvärlden, verkar de ha glömt bort detta i synen på svenska privatpersoner. Regeringen har de verktyg som behövs, men har inte kunnat presentera ett enda konkret förslag eller en politik för hur man ska bryta det negativa skuld- och sparbeteendet i samhället.
Jag tror att vägen framåt är att vi som banker måste jobba tillsammans med politiker för att skapa rätt incitament till sparande, inte minst för de mindre gynnade grupperna i samhället. Bankerna måste fokusera på sparande för kundens skull och inte alltid upplåning för bankens skull. Samtidigt måste politiker skapa rätt ramverk och incitament för privatpersoner och banker för ökat sparade. En sund bankmarknad kräver att vi premierar sparande lika mycket som skuldtagande, även på skattsedeln.
2011-12-16 |
Det har talats mycket om riskkapitalister på senare tid. Men varför talar ingen om alla våra ”riskkunder”? Kunder som används som brickor i storbankernas kortsiktiga vinstspel.
Jag tar upp det i en helt färsk antologi – Vägen ur krisen – som Länsförsäkringar ger ut: ”Det kan inte nog betonas: Vi lever med ett banksystem där storbankerna befinner sig i en struktur där de är dömda att verka för ägarnas intressen på kundernas bekostnad, det vill säga kortsiktig vinst med ett större risktagande för den enskilde kunden som resultat.”
Jag tycker att det är viktigt med en seriös och uppriktig debatt om bankernas roll i de finanskriser vi med jämna mellanrum tvingas uppleva, inte minst den vi befinner oss mitt i. Därför har vi gjort denna för oss lite ovanliga satsning. Vi vill inte sprida pamfletter kring oss, vi tar dessa frågor på betydligt större allvar än så. Du kan exempelvis fundera på om banker som arbetar lokalt och känner sina kunder har ett annat förhållande till risk än jättarna.
Jag gillar som sagt en seriös diskussion. Och jag hoppas därför att den kan fortsätta, bland annat här på denna blogg som jag härmed öppnar.
Vägen ur krisen
PS. Vi delar gärna med oss av antologin. Välkommen att höra av dig med namn och adress till info@lansforsakringar.se så skickar vi ett exemplar DS.
2011-12-12 |