Men vi har lågt förtroende för de svenska bankerna och det tycker jag vi ska försöka göra någonting åt. Vi kan visa att det inte är dyrt att vara kund i en svensk bank. Ett sätt är att bli mer tydliga i vår prissättning. Vi måste också våga tala om att bankerna gör nytta i samhället.
Undersökningen från Demoskop som gjorts på uppdrag av Länsförsäkringar visar att de svenska bankerna får betyget 3,15 men när man betygsatte den egna banken var man mer generös och gav den 3,66 på en femgradig skala. De internationella storbankerna hamnar i botten med betyget 2,23.
Rikard
2013-04-26 |
Gårdagens utspel från Riksbanken om tuffare amorteringskrav och eventuella inkomstgränser för bolån känns lite bakvänt. Vi måste bygga en sund amorteringskultur utifrån kundens förmåga. Att hota om amortering skapar inte de långsiktiga incitament vi behöver i marknaden. De flesta svenskar som har jobb och som har lån sköter sig prickfritt, de är inte i snitt överbelånade och återigen vill jag dra en lans för att det är hela hushållens ekonomi vi behöver prata om och inte bara lånen. Skulle svankarna amortera och spara så kommer motståndkraften att bli bättre hos hushållen. Jag saknar fortfarande den holistiska debatten om hushållens ekonomi.
Rikard
2013-04-18 |
Precis som vid alla lån vilar det slutliga ansvaret för skuldsättning på den enskilde. Men den som lånar ut har också ett stort ansvar. Det borde även gälla de bolag som specialiserat sig på bolån till personer som har svårt att få lån hos traditionella långivare. Den kund som beviljas ett sådant lån tar en stor risk men det gör inte låneinstitutet som har en pant som säkerhetavtal . När vi säger nej till en kund gör vi det även med omtanke om kunden, just för att han eller hon inte ska behöva ta en onödig risk.
Rikard
2013-04-11 |
I torsdags pratade jag på Åre Kapitalmarknadsdag och sa då att hushållens ränteavgifter är långt ifrån deras största utgift. Bara 7 procent läggs på bolån av svenskarnas inkomst, medan största delen, 13 procent är på mat. Som exempel nämnde jag ICA och det ber jag om ursäkt för. Det jag ville belysa var att många branscher tjänar mer än vad bankerna gör, men att vi väldigt ofta hängs ut som den bransch som skor sig mest på sina kunder. Jag är själv en nöjd kund i ICA och handlar min mat från min lokala ICA handlare.
Rikard
2013-03-25 |
I morgon kommer Länsförsäkringar att medverka på Åre Kapitalmarknadsdagar där jag ska prata om den finansiella branschens roll och betydelse för Sverige. Vi kommer att presentera resultatet från en opinionsundersökning som visar allmänhetens uppfattning om den finansiella sektorn och jag kan redan nu avslöja att förtroendet för bankerna är lågt. Jag är medveten om att problemet har många bottnar där klander förvisso kan riktas mot bankerna, men att det även finns inslag av missförstånd och bristande förståelse för bankernas verksamhet och förutsättningar. Jag hoppas verkligen på att få igång en diskussion om hur detta kan hämma bankernas position som central samhällsaktör och att vi faktiskt måste göra något för att återskapa förtroendet för branschen.
Länk till Åre Kapitalmarknadsdagar
http://arekapitalmarknadsdagar.se/
Läs gärna på DN Debatt om hur vi anser att branschen bör agera för att få tillbaka förtroendet för branschen
http://www.dn.se/debatt/sa-bor-branschen-hantera-bankkundernas-missnoje
Rikard
2013-03-20 |
Folkpartiets programkommitté har nyligen i en promemoria föreslagit ett grundavdrag på kapitalinkomster som ränta och kapitalinkomster för att det ska löna sig att spara. För knappt två år sedan var Centerpartiet ute och sa samma sak. Jag kan inte annat än hålla med, men när politiska insatser för att öka sparandet diskuteras så har det traditionellt gjorts utifrån ett låginkomstperspektiv. Men där måste vi tänka om. Enligt vår rapport Kundrösten är sparfrågan ett utbrett folkligt problem även bland personer i hushåll med medelinkomster. Bland hushåll med en samlad inkomst på 50 000–54 999 kronor i månaden är det exempelvis så många som 19 procent som inte har ett sparkapital som räcker mer än en månad utan lön. I åldern 25–39 år – det vill säga människor som är mitt i karriären, familjebildande och livet – är det ännu fler, var fjärde, som inte klarar sig mer än en månad utan inkomst. En sänkning från 30 till 20 procent av lånesubventionen kanske är rimlig att omvandla till en sparandesubvention om detta skulle vara det incitament som krävs för att få igång ett löpande sparande hos breda inkomstgrupper.
Rikard
Läs gärna artiklarna nedan;
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/folkpartiet-lanserar-ett-sparavdrag_7990778.svd
http://www.dn.se/debatt/pengar-pa-banken-i-sverige-ar-fortfarande-en-klassfraga
2013-03-13 |
Vi frågade svenskarna om vad de tyckte om sms-lån och så många som 84 procent tycker inte att sms-lånen bör finnas kvar på marknaden. Och så många som 70 procent anser att den som tar ett sms-lån och inte kan betala tillbaka det får skylla sig själv. Naturligtvis vilar det slutliga ansvaret för skuldsättning på den enskilde. Men den som lånar ut har också ett stort ansvar, särskilt om det sker med aggressiv marknadsföring. Lånen ges ofta på mycket lösa grunder och många skulle inte beviljats lån utifrån en normal kreditprövning. I många fall tangerar räntenivåerna och avgifterna en nivå som jag anser liknar ocker, och mot det finns det en lagstiftning, som kanske borde tillämpas.
Rikard
2013-03-04 |
Man pratar som vanligt om räntor och bolån och ibland glömmer vi att en av de viktigaste anledningarna till att bopriserna på vissa orter i Sverige går upp, är att det råder brist på bostäder. Framförallt i tillväxtområden har vi en efterfrågan på boendet som kraftigt överstiger utbudet. Hyresrätter byggs knappt och på många orter ökar underskottet av bostäder vilket gör att folk blir desperata. Detta gör att många tvingas köpa för dyra bostäder. När skall politikerna skapa incitament till att öka bostadsbyggandet? Hur kan man prata om skenade bostadspriser från politikernas håll när inget görs för att öka viljan att bygga hyresrätter och egna hem? Hoppas att denna viktiga debatt tar fart snart för bolån, huspriser och nybyggnation hänger liksom ihop.
Rikard
2013-02-20 |
Bonusar är på tapeten igen i och med bankernas höga vinstnivåer. I vår bank har vi inga bonusar, innebär det att vår personal presterar mindre? Jag tror inte det. För mig som jobbat i en organisation med bonusar och en utan, ser jag ingen skillnad i engagemang och prestation. Fördelen med ett bonussystem är att en del av personalkostnaden blir rörlig. Men att personer individer skulle prestera bättre är jag tveksam till. I vår bank bygger vi långsiktigt en affär och eventuella vinster återinvesteras i verksamheten eller delas ut till kunderna.
Rikard
2013-02-08 |
Jag tycker det är bra med konsumentskydd men att reglera amorteringar är att gå lite väl långt. I dag handlar den här debatten mest om hur vi skall skydda banksystemet från förluster om vi skulle få en bolånebubbla. Lika viktigt är det att varje kund förstår hur bolånet kan komma att påverka deras situation om de lånar för mycket. För bankerna har ett rådgivningsansvar, även när det gäller bolån. Vi måste kolla så att kunden inte bara förstår bolånekalkylen, utan även förstår vad som händer vid exempelvis arbetslöshet.
Rikard
2013-01-24 |