Skyll inte bara på bankerna

Ibland hör kritik mot svenska banker att de har för lite inlåning och är beroende av marknadsfinansiering och den finansieringskällan är skakigare än normal bankinlåning, särskilt om bostadspriserna faller. I min mening är det en mängd politiska beslut som lett fram till den låga inlåningen och att bankerna nu är tvungna att på bästa sätt hantera effekterna av det.  Ett sådant är införandet av Allemansfonderna. I förlängningen gjorde det Sverige till ett av världens fondintensivaste länder men pengarna hamnade på fondkonton istället för på bankkonton. Ett annat är att vi i Sverige har bolånen inom banksystemet vilket naturligtvis skapar finansieringsbehov hos bankerna. Ett tredje är att vi inte har kvar placeringsplikten, vilket försäkringsbolag och pensionsfonder hade tidigare, och det bidrog till att finansiera bankerna.

Min uppfattning är att vi i branschen idag, givet de förutsättningar och spelregler vi måste följa, hanterar den här situationen ganska väl. Och att det inte är självklart att bara skylla på bankerna när den låga inlåningen förs på tal. För vi sitter idag med de banker vi förtjänar, utifrån de beslut våra politiker tidigare fattat.

 Rikard

Dela:

Utan bankerna stannar Sverige

Bankernas senaste rapporter visar att de fortsätter att stå starka och trots det eller just därför, får banksystemet ofta kritik. Och på många sätt kanske det är rätt men samtidigt tycker jag att vi glömmer bort hur viktigt det är för Sverige med ett effektivt och starkt banksystem. Lite raljant skulle man kunna säga att ”utan banken stannar Sverige”.  För vem skulle annars se till att du kan köpa din bostad, att du har tillgång till ett kort som gör att du kan betala var och när som helst och samtidigt slipper bära på kontanter. Hur skulle du betala dina räkningar om inte banken fanns. Och för att du ska slippa ha pengarna i madrassen erbjuder vi dig en massa sparalternativ. När man funderar kring detta står det helt klart för mig att Sverige tjänar på att vi har starka banker. Och att det är just styrkan i resultatet som gör att bankerna kan fortsätta lägga pengar på att utveckla produkter och tjänster som kunderna vill ha och behöver.

Rikard

Dela:

Glöm inte helheten

När jag full av energi står inför ett nytt utmanade år började jag igår fundera på de regelverk vi banker omgärdas av. Visst är de bra och de är nödvändiga, men är det så att vi får ett sådant tunnelseende av alla våra modeller, instruktioner och policys, att vi ibland tappar förmågan att funder på om helheten hänger ihop och att dessa i slutändan skapar det kundvärde vi vill uppnå. Hur fungerar våra ledningsgrupper och styrelser? Utgår dessa från sunt förnuft och ett helhetstänk som i slutändan skapar ökat kundvärde? Vad jag vill säga är att jag som vd för den här banken vet att det här finns en massas klokskap, sunt förnuft och helhetstänk men jag är samtidigt orolig för att om vi agerar efter regelverk utan att samtidigt tänka på helheten, så riskerar vi att reglera bort mycket av det som vi alla vi uppnå, att skapa fler nöjda kunder.

Rikard

Dela:

Därför ökar skulderna

Hushållen skulder ökar och vi funderar oftast på vems fel det är, inte på varför de ökar. Skulderna kommer kanske alltid att öka i Sverige, även om priserna på bostäder står stilla. När den äldre och ofta skuldfria generationen säljer till den yngre måste den senare låna, oavsett om priset på bostäder inte har stigit. Detta innebär att skulderna kommer att öka med ett par procent per år så länge vi inte blir bättre på amortering. Visst är det bankernas uppgift att vara smörjmedlet i detta system. Men vi lånar bara ut till kunder som visar att de har en egen insats och att de kan klara sin ekonomi. Ingen får idag låna på marginalen. Att då ensidigt föra en debatt om att bankerna skall se till att folk lånar mindre är att göra det lätt för sig när problemen är långt mer komplicerat. Den sanna bilden är snarare en samverkan där bostadsbyggande, räntenivåer, urbanisering och regelverk sammantaget har en stor inverkan på bostadspriserna. Låt oss få igång ett samtal om helheten i skuldsättningen av hushållen där inte bara bankerna är med. Först då kan vi minska hushållens skulder till rimliga nivåer, men vi kommer aldrig att få bort dem.

Rikard

Dela:

Bra ska bli bättre

När Svenskt Kvalitetsindex nu redovisar årets undersökning får bankbranschen sitt  sämsta betyg på många år; endast 3 av 10 bankkunder känner ett högt förtroende för branschen som helhet. Samtidigt visar undersökningen att förtroendet för den egna banken är betydligt högre. Bankkunderna värderar generellt service högt, men upplever att den har försämrats.

Länsförsäkringar har sex år i rad haft Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden. Tyvärr har vi det inte 2013. Vi har visserligen nöjda kunder även i år och finns med i toppskiktet. Men vi har tappat – och det ska vi vända på. Vi vet att kraven på oss är väldigt höga – det ska de vara. Vi vet att våra kunder uppskattar oss för vår höga service, information och rådgivning, men undersökningen talar sitt tydliga språk – vi har inte kunnat leva upp till förväntningarna lika bra i år. Att sedan förväntningarna på oss ökar måste vi förstås bemöta genom att bli bättre. Vi ska fortsätta utveckla det vi tror på – att vara nära våra kunder,  både i det personliga mötet och i våra digitala kanaler. Och framförallt ska vi utveckla samspelet dem emellan. Det är genom att överträffa förväntningarna och finnas nära våra kunder, på våra kunders villkor, som vi kommer återta vår position som banken med Sveriges mest nöjda kunder.

 Rikard

Dela:

Bindande bopriser bra för ekonomin?

Bopriserna fortsätter uppåt och drar med sig ökade skulder. Snittbelåningen för nya låntagare i Sverige är enligt Riksbanken drygt tre gånger högre än deras disponibla inkomster. Vi är nog många som har bidragit till prisökningen för att vi förlitat oss på historien om ständigt stigande bostadspriser och idag sitter med en bostad vår ekonomi egentligen inte mäktar med. Ett sätt att förhindra denna budspiral uppåt är att besluta att det pris bostaden annonseras ut för är bindande och att den första som bjuder får bostaden. Då skulle vi inte hamna i situationer där vi rycks med och köper något vi bara klarar på marginalen. Jag tror det viktiga buffertsparandet skulle öka när vi inte i samma utsträckning kan förlita oss på häftiga ökningar på bostadsmarknaden.

 Rikard

 

Dela:

En trygghet jag kan tänka mig betala för

En del media menar att man låser in kunden genom fasta räntor och att kunden får svårt att sätta press på sin bank. Fördelen med fast ränta är att den ger större trygghet – man vet vad man har för kostnad för boendet varje månad. Jag har bundna lån och jag har det för jag vill känna tryggheten av att veta vad jag skall betala varje månad, även i denna lågräntemiljö. Men det här detta måste jag givetvis betala lite extra för. Ett sätt att kompensera för osäkerheten vid rörlig ränta är att börja månadsspara för att sedan kunna minska på sparandet om räntorna går upp. Vi vet dock att en stor del av minskade ränteutgifter går till konsumtion och inte till ökat sparande.

Rikard

 

Dela:

Nästan all kontakt med banken sker idag digitalt

De flesta av våra kunder gör merparten av sina bankaffärer via bankens digitala kanaler. Och det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, över nittio procent av svenskarna föredrar att kontakta banken digitalt. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Länsförsäkringar. Och vi kan själva se att intresset för att sköta sina affärer via mobilen har ökat, så på sikt tror jag att de flesta kommer att sköta sina bank- och försäkringsärenden via sin smartphone. Men jag tror fortfarande att det lokala personliga mötet kommer att ha betydelse när frågorna blir mer komplexa.

Ladda gärna ner din app för Windows 8 här
http://www.lansforsakringar.se/privat/bank/internet_o_telefon/app-for-windows8/sidor/default.aspx

 Rikard

 

Dela:

Mångfald och jämställdhet – en viktig fråga i Almedalen

Nu drar Almedalen igång igen vilket är en spännande mötesplats för näringsliv, kommuner och politiker. När man är i Almedalen diskuteras väldigt många ämnen av vikt för Sverige. Heta listan brukar bland annat bestå av välfärd, skola och regelverk i finansbranschen. I år hoppas jag få höra fler diskussioner om individen och hur vi kan få hushållen att spara och amortera mer. Jag hoppas också att det blir en diskussion om mångfald och jämställdhet. Det är pinsamt hur sakta det går framåt i denna fråga. Diskussioner får gärna ta sin utgångspunkt i strukturerna som bidrar till att låsa in befintligt system. Jag hoppas någon i jämställdhetsfrågan förstår att männen är en del av lösningen och inte bara problemet.

Rikard

Dela:

Jag kanske borde veta vad min matbutik har för bruttomarginal

När man ser rapporten från Konkurrensverket och förslaget om att bankerna skall redovisa sina upplåningskostnader kan jag inte låta bli att undra över varför bolån ska vara den enda produkt i Sverige där man tvingas visa bruttomarginalen. Det borde väl ligga i konkurrensverkets intresse att även andra produkter borde vara mer transparenta. Matkostnaden exempelvis, är idag en högre kostnad än räntekostnaderna för en vanlig familj. Så varför inte be matvarubutikerna att även de redovisar vad de köper in varorna till och vilken marginal de har, annars förstår jag inte logiken.

Rikard

 

Dela: