Sommaren är snart här och vi kan se fram emot en skön ledighet. Men ibland blir tyvärr inte semestern riktigt som man har tänkt sig. Det är därför bra att du kontrollerar och förbereder vissa saker innan ledigheten, för att slippa onödigt krångel om något oförutsett skulle inträffa.

 Försäkringsskydd – Se till att hela familjen har ett bra skydd ifall olyckan är framme. En olycksfall- och sjukförsäkring för de vuxna och barnförsäkring till barnen är viktigt. Och om du ska använda bilen mycket i sommar är det smart att göra ett tillägg till bilförsäkringen som betalar hyrbil om bilen blir stående efter vägen.

Reser du utomlands kan du teckna ett tillägg till hemförsäkringen som ger extra skydd när du är ute på resan, det gäller hela familjen som är skriven på samma adress. Blir du borta en längre tid bör du förlänga reseskyddet som du har i hemförsäkringen, det gäller oftast under max 45 dagar. Annars riskerar du att stå utan försäkring de sista resdagarna.

 Sparande- I dessa turbulenta tider är det bra att se över sitt sparande. Känns risknivån rätt eller finns andra alternativ som är bättre. Prata gärna med en rådgivare.

 Servicekort- Kortet får du tillsammans med försäkringsbrevet när du tecknar en hemförsäkring och det är bra att ta med kortet på resan. Där finns information om vart du kan vända dig och telefonnummer ifall du behöver akut hjälp på plats. Vänd dig till ditt försäkringsbolag om du inte har kortet kvar.

 Internet- Lägg in alla räkningar för betalning på förfallodagen för att slippa tänka på dem under ledigheten.

 Bank-appen- Genom appen kan du lätt sköta många bankaffärer. Föra över mellan konton, betala räkningar, få råd och tips vid skador, viktiga telefonnummer om du snabbt behöver hjälp med mera.

 Giltiga kort- Kontrollera att betalkorten är giltiga under hela sommaren och ta med telefonnummer till spärrservice ifall korten kommer bort. Undvik att byta bank och kort om du betalat en resa. Då kan du gå miste om avbeställningsskyddet som ingår automatiskt på vissa kort.

EU-kort- Ska du resa inom EU bör du beställa ett sjukvårdskort hos Försäkringskassan. Det gör du smidigt på deras hemsida. Kortet ger dig rätt att få samma sjukvård som invånarna i landet du besöker och är giltigt i tre år.

 Grannar- Tala om för grannarna om du åker iväg på semester och be dem ha extra koll på ditt hem för att slippa påhälsning av objudna gäster. Genom timer på lampor och saker på tomten ser det ut som om någon är hemma. Be även grannar att exempelvis ställa bilen på garageuppfarten och hänga tvätt på din torkställning. Skaffa även bra lås på fönster och dörrar.  

 Telefonnummer- Skriv upp viktiga telefonnummer till exempelvis anhöriga, försäkringsbolaget, banken och spärrservice för korten. Lägg även in telefonnummer till nära anhöriga i din mobil under rubriken ICE, in case of emergency. Då kan utomstående lätt få tag i dina anhöriga om olyckan är framme.

I en intressant rapport ”kvinnors pensioner 2012” från PTK visar det sig att dagens kvinnliga pensionärer får ut motsvarande cirka 70 procent av männens pensioner. Tittar man enbart på tjänstepensionen så är skillnaderna ännu större, då får kvinnor motsvarande 50 procent.

Att dagens kvinnliga pensionärer får lägre pension är inte så konstigt eftersom det tidigare var mer vanligt att jobba deltid och även vara hemma med barnen under flera år och många kom dessutom aldrig ut på arbetsmarknaden. Män har också generellt sätt högre lön än kvinnor, vilket också återspeglar sig i lägre pension.

Ser vi framåt i tiden kommer troligen skillnaderna att minska beroende på att kvinnorna inte arbetar deltid i samma grad och inkomstskillnaderna blir mindre. Men det är viktigt att i god tid tänka och planera för inkomsten som pensionär.

Vi gör olika prioriteringar i livet och under småbarnsåren väljer många, framför allt kvinnor, att gå ner i arbetstid för att få ihop livspusslet. Det är inte fel att arbeta deltid men det är bra att tänka på vilka ekonomiska konsekvenser det medför. Samtidigt är det bra att kompensera den som arbetar mest hemma. Dagens pensionssystem är dessutom mer känsligt för deltidsarbete än det tidigare pensionssystemet, beroende på att pensionen numera baseras på alla inkomståren jämfört med att tidigare baseras på de 15 åren med högst inkomst.

 Idag måste vi ta större ansvar för våra pensionspengar och placera dem själva. Det är i grunden bra men kräver att vi engagerar oss lite mer. Både män och kvinnor behöver se över sin premiepension och tjänstepension regelbundet, åtminstone en gång per år. Pengarna sparas ibland över 40 år och därför betyder en procentenhet högre genomsnittlig avkastning per år många tusenlappar i slutänden. Med tanke på att vi blir allt äldre behöver vi också arbeta längre upp i åren för att pensionspengarna ska räcka. Att spara privat till sin pension kommer därför de flesta att behöva. Framför allt yngre personer. Det ger större möjlighet att själv kunna bestämma när man vill sluta att arbeta utan att ekonomin blir alltför ansträngd.

 Några tips till dig som vill få högre pension:

• Genom att börja arbeta i tidig ålder och även arbeta längre än 65 år höjs pensionen. En hög och jämn inkomst under arbetslivet ger högre pension.
• Se över premiefonderna minst en gång per år och byt fonder om du inte är nöjd. Tänk på att stegvis gå ur aktiefonder och placera med lägre risk när du närmar dig pensionen.
• Makar men inte sambor kan överföra sin premiepension till varandra, vilket kan vara aktuellt som kompensation om den ena jobbar deltid.   
• Glöm inte bort din avtalspension. Se över placeringen minst en gång per år och gör omplaceringar om du inte är nöjd.
• Är du egen företagare, se till att spara i en tjänstepension.
• Spara till din pension på olika sätt. IPS, pensionsförsäkring, direktsparande i fonder, aktier, löneväxling eller andra öronmärkta sparpengar kan blandas för att få en bra mix. För att få förslag på lösningar kan du ta hjälp av rådgivare på banken.
• Genom att lägga undan pengar nu för att använda senare i livet blir du mer flexibel och kan själv bestämma när du vill sluta arbeta.
• Betala inte för efterlevandeskydd om det inte finns behov av det.
• Amortering på bolån är en bra komplettering till övrigt pensionssparande.

Vi kan räkna med att den kortaste bolåneräntan ligger kvar runt nuvarande nivå ett tag framöver eftersom Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad vid senaste räntemötet. Riksbanken bedömer också att reporäntan kommer att ligga still på 1,5 procent det närmaste året men säger samtidigt att de kan behöva ändra den på grund av det osäkra ekonomiska läget i Europa. Det skulle i så fall påverka den kortaste bolåneräntan även om kopplingen inte är lika tydlig mellan reporänta och tremånaders bolåneränta som tidigare. Men även med en oförändrad reporäntan kan räntenivån på bolånen justeras på grund av att upplåningskostnaden för banken ändras. Den senaste tiden har kostanden blivit lägre och därför har också bolåneräntorna sänkts.

Som läget ser ut nu och om Riksbanken får rätt i sin prognos är det ingen brådska att springa iväg till banken för att binda sina lån men det är bra att följa räntorna och utvecklingen i Europa. Idag ligger räntenivån på de olika bindningstiderna nära varandra och priset på tryggheten att binda verkar inte högt.  Att sprida ränterisken behöver därför inte vara fel. Men som vanligt är det viktigt att bestämma bindningstid efter sina egna ekonomiska förutsättningar och vad man själv tror om framtiden.

Vårpropositionen från Regeringen innehöll som väntat inga större förslag som påverkar privatpersoner. En satsning för att öka tillgången på boende är det som främst lyfts fram.  Om förslagen går igenom innebär det ett ökat schablonavdrag för privatpersoner när de hyr ut sin bostad från 21 000 till 40 000 kronor. Det görs främst för att underlätta för yngre personer att jobba eller studera på annan ort.

Regeringen vill även motverka bostadsbristen och föreslår därför en sänkning av fastighetsavgiften för hyresrätter och bostadsrätter från 0,4 till 0,3 procent. Samtidigt sänks takbeloppet från ca 1 400 till 1 200 kronor per lägenhet. Dessutom kommer skattebefrielsen för nybyggda bostäder utökas från dagens 10 år till 15 år.

Regeringen är försiktig med nya reformer innan det oroliga läget i Europa har stabiliserats. Men framöver har de planer att sänka skatten ytterligare både för de som arbetar och för pensionärer samt ökade insatser för att få fler i arbete och för att stärka välfärden. Men hur mycket av det som kommer i höstens proposition, då Regeringen huvudsakligen lägger sina reformer, återstår att se.

Läs mer om vårbudgeten här

Men trots stora insatser från centralbankshåll kvarstår en hel del orosmoment. Euroekonomierna står inför stora utmaningar när statsskulder och budgetunderskott ska bantas samtidigt som ekonomierna måste börja visa tillväxt igen. Det är inte en lätt ekvation att få ihop. När det omedelbara hotet mot banksektorn lagt sig riktas fokus återigen mot ländernas skrala ekonomier. Oroväckande är t ex att spanska räntor har börjat stiga igen samtidigt som tyska räntor har fallit.

Mot bakgrund av de tuffa besparingsåtgärderna och de svaga tillväxtutsikterna fanns en viss förhoppning om att SuperMario skulle komma med lite mer påskgodis.

Centralbankschefen ansåg dock på senaste mötet att centralbanken redan gjort mycket. Inget påskgodis har fått investerare att bli försiktiga igen.

Det är inte bara i Europa som riskerna finns. När det mest akuta hotet mot det europeiska bankväsendet lagt sig riktades fokus på de amerikanska och kinesiska ekonomierna. I USA har det ekonomiska läget ljusnat. Inköpschefsindex indikerar tillväxt och arbetsmarknaden har stadigt förbättrats även om fredagens utfall blev en besvikelse. Dessutom fortsätter centralbankschefen, Ben Bernanke, att plädera för nollräntepolitik i flera år framöver. Något extra påskgodis har dock inte heller denne, i vanliga fall så generöse, centralbankschefen bjudit på. Bernanke har snarare tonat ner förväntningar om ytterligare stimulansåtgärder, vilket har fått investerare att se framtiden an med viss försiktighet. Tillväxtutsikterna är trots allt relativt bleka om än betydligt  bättre än i Europa och betydligt bättre än vad som förutsågs så sent som för bara ett halvår sedan.

Kina då? För drygt ett år sedan var den största risken att inflationen inte skulle ge med sig trots kraftiga åtstramningar från politiskt håll. Sedan dess har efterfrågan från omvärlden, framför allt Europa, minskat samtidigt som åtstramningarna har fått effekt. Det har fått inflationen att gå ner samtidigt som tillväxten har dämpats. Förhoppningsvis är det en önskvärd mjuklandning i Kina som vi ser. Men alltfler röster höjs för att Kina snarare är på väg att göra en hårdlandning. Inte heller från kinesiskt håll har något påskgodis delats ut. Det gör också investerare lite avvaktande eftersom fastighetspriserna fortsätter ner, vinsterna i bolagen har försämrats och banksektorna är underkapitaliserade.

Sammantaget är det med försiktighet vi går våren och sommaren till mötes. Det är dock positivt att se att de svenska företagen och hushållen ser framtiden an med en viss ökad optimism. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer har läget ljusnat. Det bådar gott. Fortsätter den trenden kommer alltfler bedömare att få revidera upp sina BNP-prognoser för året.  Men än så länge syns det inte i statistiken. BNP sista kvartalet i fjol var sämre än väntat och industriproduktion och orderingång hittills i år har varit svag. Det finns med andra ord utrymme för Riksbanken att leverera ytterligare räntesänkningar under våren.

Även om det varit skralt med påskgodis från centralbankshåll lär påskhandeln ändå ha sålt ett och annat påskägg fyllt med påskgodis.

Nu är det dags att deklarera igen, senast den 2 maj ska den vara inskickad. Med den elektroniska tekniken som numera erbjuds går det oftast smidigt. Årets nyheter är bland annat att även de som har enskild firma eller har skogs- eller lantbruksfastighet kan deklarera elektroniskt och få återbäring innan midsommar. Du kan också utse ett ombud som kan e-deklarera i ditt ställe. Har du inte anmält konto till Skatteverket bör du göra det eftersom de endast utbetalar återbäring över 2 000 kronor på utbetalningsavi, lägre belopp kommer att stå kvar på skattekontot.

Läs fler nyheter och tips om din deklaration.

Diskussionerna har gått varma i media kring pensionsåldern. Och när Statsministern gick ut med att vi kan behöva jobba till 75 år eller i alla fall få möjlighet till det, känner nog många att det blir svårt att stanna kvar så länge i yrkeslivet.

I det orangea kuvertet som nyligen har delats ut finns uppgifter hur länge vi behöver arbeta för att få samma nivå på pensionen som dagens pensionärer. De som är födda på tidigt 60-tal behöver jobba till drygt 67 år och de som är födda 1995 behöver kämpa på till de nästan fyller 69 år. Det här kan man tycka vad man vill om men beräkningar visar att vi lever allt längre och därför måste fler arbeta längre och betala pensionsavgift för att pengarna ska räcka till.

Att vi lever längre och är friskare är naturligtvis positiv. Samtidigt ställer vi också större krav på vad vi vill sysselsätta oss med efter pensioneringen. De flesta vill vara aktiva när de lämnar yrkeslivet bakom sig.  Näst efter att umgås med barn och barnbarn vill vi helst resa och syssla mycket med vår hobby, enligt en undersökning Länsförsäkringar har gjort. Åren efter yrkeslivet kommer därför att kräva god ekonomi för att vi ska kunna förverkliga detta.

Det framgår i undersökningen att 60 procent av svenskarna vill sluta tidigare än 65 år. Men 7 procent kan tänka sig att arbeta ett år till om det ger högre pension. 15 procent kan tänka sig att arbeta två år till om det ger mer inkomst. Men hela 45 procent vill inte arbeta längre även om det ger mer i plånboken. Skillnaden är inte så stor mellan könen men fler yngre än äldre kan tänka sig att arbeta längre.

Men kommer vi inte att kunna jobba efter 65 år eller inte vill det, behöver vi planera ekonomin för att kunna sluta tidigare. Cirka 27 procent av oss gör ingenting för att stärka ekonomin som pensionär. Men flitigast att planera är åldersgruppen 40-54 år.

 Vi kan spara på olika sätt till vår pension

Det är klokt att se över sina placeringar för premiepensionen och tjänstepensionen som betalas in automatiskt och ofta handlar om många tusenlappar per år. Hur väl de placeras kommer att få stor betydelse för hur hög pensionen kommer att bli.

För de med högre löner är löneväxling ett mycket bra alternativ att spara extra om arbetsgivaren erbjuder det. Det är vissa gränser som du i så fall ska uppmärksamma så att du inte förlorar sociala förmåner, annars är det ett förmånligt sätt att spara till pensionen. Amortering är också viktigt för att minska bolånen. Yngre personer som ofta har höga bolån bör amortera eftersom de inte får samma hjälp av inflationen som tidigare generationer. Vi kan troligen inte heller förvänta oss samma branta uppgång av bostadspriserna som de senaste 15 åren vilket gör att belåningsgraden inte kommer att sjunka på samma sätt som innan.

Pensionssparande i någon form som exempelvis individuellt pensionssparande, IPS, pensionsförsäkring eller direktsparande i fonder är fler sätt att spara. Det viktigaste är att öronmärka kapitalet för kommande behov. Då blir du mer flexibel och kan själv bestämma när du vill sluta att jobba och får även större möjligheter att sysselsätta dig med vad du helst önskar att göra.

Det förs en livlig debatt kring varför bolånen inte följer reporäntan lika starkt som tidigare. Många är upprörda och tycker inte att förklaringarna de får är tydliga. Och det kan jag förstå för det är många faktorer som påverkar nivån på bolåneräntan och det är inte lätt att på några få meningar förklara hela bilden av hur den sätts. Det är dessutom få personer som arbetar aktivt med detta och kan alla delarna i bankernas finansiering för att kunna erbjuda bolån.  

 Jag rekommenderar dig som vill få en djupare kunskap om vad som ligger bakom räntesättningen på bolån, att läsa sidorna 52 till 56 ur Riksbankens penningpolitiska rapport där beskriver de på ett bra och enkelt sätt vad som ligger bakom bankernas räntenivå under rubriken ”Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag”. Då får du en bättre helhetsbild över hur det fungerar.

Riksbanken har också sänkt prognosen för BNP och höjt arbetslöshetsprognosen, vilket har föranlett en lägre inflationsprognos och därmed utrymme för att sänka räntan.

Jag delar Riksbankens beslut om att sänka räntan till 1,50 procent. Däremot är min bedömning att det finns utrymme att sänka räntan mer.

Dels väntas en kraftig inbromsning i svensk ekonomi, dels har kronan gått oväntat starkt. Båda faktorerna talar för ett lågt inflationstryck. Samtidigt kvarstår en stor osäkerhet om de framtida utsikterna, där riskerna snarare ligger på nersidan än tvärtom.

Eurorkrisen fortsätter samtidigt som hela västvärlden står inför en fortsatt skuldnedskrivningsprocess, vilket kommer verka hämmande på tillväxten i många år framöver. Mot den kraftiga krediåtstramningen står centralbankernas massiva stimulansåtgärder, vilka vi ser både i USA, Storbritannien och EMU. Även om Sverige står på en relativt stabilare grund påverkas svensk ekonomi starkt av en global avmattning.

Det som talar emot fortsatta sänkningar är att svenska statsfinanser är goda. Det finns med andra ord, till skillnad från på många andra håll i västvärlden, utrymmer för regeringen att stimulera ekonomin om så är nödvändigt. Framför allt står vi inte inför några finanspolitiska åtstramningar.

Dessutom har hushållen en hög belåningsgrad. Sedan krisen 2008 då räntan sänktes kraftfullt ner till 0,25 procent, skenade både huspriser och hushållens skulder. Riksbanken vill nog inte spä på den utvecklingen. Å andra sidan har åtgärder införts. Ökningstakten har dämpats och bostadsmarknaden har mattats. Hushållen har inte heller ett uppdämt behov av att konsumera.

Med risk för stigande arbetslöshet och med en stor belåningsgrad i utgångsläget kommer vi sannolikt få se mer av sparande framför ny belåning och ökad konsumtion. I diagramet ovan kan vi se hur Riksbankens reporäntesättning har gått hand i hand med arbetslöshetens utveckling.

Liksom tidigare var det två ledamöter, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, som reserverade sig för majoritetens beslut. De förordade en kraftigare sänkning, liksom fler sänkningar under våren. Karolina ser en botten i reporäntan på en procent och Lars E O Svensson på 0,75 procent. De två nya ledamöterna, Kerstin af Jochnick och Per Jansson, röstade med majoritetens beslut.

Finanspakten skiljer sig inte särskilt från den tidigare stabiliseringspakten. Den får snarare ses som ett omtag och att det nu blir tydligare med åtgärdsprogram och sanktioner om reglerna bryts. I huvuddrag är det följande regelverk som medlemmarna har ställt sig bakom:

• Budgetunderskottet får vara max 3 procent av BNP. Det strukturella (som ej påverkas av konjunkturen) får vara max 0,5 procent av BNP.
• De länder som har en statsskuld som är högre än 60 procent av BNP (Sveriges statsskuld är ca 30 procent av BNP) ska sänka statsskulden med en tjugondel varje år.
• Länder som bryter mot regeln tvingas böta till den gemensamma räddningsfonden, ESM. Max 0,1 procent av BNP.

Det kvarstår naturligtvis en hel del frågetecken kring finanspaktens efterlevnad. Även finansieringen av den gemensamma räddningsfonden är inte löst. Beslutsfattarna i euroregionen insåg redan i höstas att de hittills öronmärkta 500 miljarderna euros inte var tillräckliga. En lösning kring finansieringen har ännu inte presenterats.

Den beslutade finanspakten och viljan från politikerna att hålla samman europrojektet är viktig för att ECB ska kunna fortsätta bedriva nödvändiga stabiliseringsåtgärder. Jag skrev strax före jul om att den nye centralbankschefen Mario Draghi var årets jultomte. Det stämmer bra. Sedan ECB försåg bankerna med en billig finansieringslösning genom att låta bankerna låna till en ränta på en procent  över en treårsperiod har läget på de finansiella marknaderna stabiliserats. Emissioner från Italien och Spanien har också genomförts där mottagandet har varit bra och upplåningskostnaderna kraftigt reducerats jämfört med tidigare emissioner under hösten.

Att centralbanken fortsätter att förse bankssystemet med nödvändig likviditet är en viktig pusselbit för en stabilisering på de finansiella marknaderna.

Tillväxten har försämrats kraftigt i euroområdet. Det är inte längre bara de hårt skulddrabbade länderna som går svagt, även Tyskland har gjort en kraftig inbromsning i slutet av förra året. När många länder tvingas spara sig ur krisen är det ännu viktigare att centralbanken kompenserar de finanspolitiska åtstramningarna för att bidra till att tillväxten inte gröps ur helt.

Den 29 februari är det dags för ECB att återigen erbjuda bankerna billig finansiering och indikationer från banker tyder på att intresset är stort. Visst kvarstår många frågetecken men de senaste månadernas agerande från framför allt centralbanken men även från politiskt håll har definitivt reducerat riskerna. Tillväxten blir fortfarande svag och till och med negativ på sina håll men vi undviker en systemkris med en efterföljande djup realekonomisk kris. Det är dags att se framtiden an med tillförsikt.